Våra begränsningar

 

Målet med detta kapitel är att:

  • Skapa förståelse för att hur vi uppfattar och tolkar en situation beror på en rad olika faktorer
  • Kort beskriva olika intryck av en situation påverkar hur vi agerar
  • Beskriva hur faktorer som trötthet, arbetsmiljö, buller och mörker påverkar oss
  • Förmedla vikten av träning

 

Hur vi uppfattar en situation beror på flera faktorer

Hur vi uppfattar och agerar i en situation är inte bara beroende av våra kunskaper och färdigheter, utan påverkas också av en rad andra faktorer. Sjukvårdens komplexa miljö med många samtidigt pågående uppgifter kan skapa stress. Stress kan vara fysisk; trots att du jobbar hårt och springer mellan åtgärderna, hinns inte alla de antal åtgärder som en svårt sjuk patient behöver med i tid. Det kan också uppnå en kognitiv stress av att samtidigt försöka hantera och bearbeta en stor mängd information. Under ett traumalarm samlas ett stort team i traumarummet. Om alla pratar i munnen på varandra kan det buller som uppstår hindra effektiv kommunikation, och risken finns att viktig information tappas bort.

Många samtidigt givna förslag till diagnoser eller till handläggning skapar en rörig situation för teamet - vad ska göras först? Om teamet inte aktivt arbetar med att skapa en gemensam bild av läget, och vilka åtgärder som ska prioriteras, kan det uppstå olika förväntningar på vad som behöver ske med patienten. Ett skäl till att arbeta strukturerat enligt A-B-C-D-E är att stödja teamet med en struktur, så att de åtgärder som behövs kan prioriteras och de mest kritiska problemen kan lösas först.

Olika intryck påverkar hur vi agerar

Varseblivning av en traumatisk situation sker såväl i prefrontala cortex som i amygdala, och ibland utvecklas en stark stressreaktion. Situationer som teamet och individen utsätts för i traumarummet triggar olika reaktioner (bild A).

I en välkänd och lugn situation kan man jobba färdighetsbaserat genom att ta stöd av egen erfarenhet och kunskap. Ibland kan besluten till och med vara fattade i förväg - ett exempel är standarddoseringar för smärtbehandling där beslutet om dosering kan hittas i PM.

Om situationen istället är snarlik andra som man handlagt, kan besluten istället vara regelbaserade och ske med stöd av ett behandlingsprogram eller annat beslutsstöd.

Vid okända situationer behöver teamet och individen tillsammans och aktivt problemlösa, och flera personers kunskaper och erfarenheter behövs för att hitta rätt väg framåt. I denna situation går det också åt mer energi till att sammanställa en mental bild och problemlösa.

När situationen är oklar, patientens tillstånd är kritiskt eller där stressen är hög, kan delar eller hela teamet uppleva situationen som hotande. Någon eller några personer kan då uppleva en så stark stress att de får tunnelseende eller tappar färdigheter. Den mentala bilden av situationen domineras helt av känslor, och kan bli förvrängd. En sådan reaktion kan göra att en teammedlem eller en teamledare får problem att utföra arbetsuppgifter som annars inte ger bekymmer.

Bild8

Faktorer som påverkar oss

Trötthet och utmattning påverkar vår förmåga att lösa problem, vår empati, men även vår skicklighet då vi utför procedurer. Studier har visat att sömnbrist påverkar förmågan till både problemlösning och att kunna utföra fysiska uppgifter lika mycket i negativ inriktning som att vara rejält berusad. Framför allt omdöme och reaktionssnabbhet påverkas av trötthet.

Någon i teamet har kanske blivit ombedd att jobba ett extra långt pass, eller tagit ett extra pass, för att täcka en lucka i bemanningen? En sådan person kan drabbas av utmattning och ha svårt att medverka på samma nivå som vanligt. Kanske är du själv i slutet på ett långt pass? Kanske finns någon i teamet som blivit så illa berörd av det som hänt patienten att hens förmåga att tänka, lösa problem och vårda patienten påverkas? Vi rår inte över alla former av reaktioner.

Som teamledare har du verktyg som gör att du kan få en bild av hur teammedlemmarna mår och upplever situationen. Du kan observera såväl patientens tillstånd som hur teamet mår. Under briefing är det viktigt att stämma av vilka som finns i rummet och om de känner sig bekväma med den roll och de uppgifter de fått. Har ni rätt förutsättningar för uppgiften? Behövs ytterligare utrustning eller kompetens i rummet?

Under arbetets gång kan du som traumaledare regelbundet göra re-evalueringar för att samla teamet, och möjliggöra för alla att kunna ge och få information om hur patientens tillstånd utvecklas. Under dessa re-evalueringar kan du som teamledare även få en bild av hur stressat teamet är. Ger de ögonkontakt? Får du en tydlig och bekräftad kommunikation i rummet, eller pratar teammedlemmar i munnen på varandra? Är någon i teamet överhopad av uppgifter eller fixerad på en uppgift?

 

Träning

När NASA tränar personer inför rymdfärder, eller då räddningstjänsten tränar medarbetare i att hantera tuffa förutsättningar vid en brand, är strukturerad och återkommande träning av arbetssätt viktiga moment som möjliggör för individer att utföra komplexa och tekniskt utmanande arbetsuppgifter även i hårt pressade situationer. Regelbunden träning av trauma i simulerade scenarier eller övningar ute i verksamhet ger individer möjlighet att bli varse hur de reagerar på olika situationer och på stress. De kan även öva sig i att hitta tekniker för att hantera och bryta stress.

 

Referenser

Lajksjö Ö, et al. Beslutsfattande under stress. I: Larsson G och Kallenberg K. Direkt ledarskap. 2003/2006. Stockholm. Försvarsmakten.

Flin RH, et al. Safety at the sharp end: a guide to nontechnical skills. Aldershot: Ashgate Publishing Ltd; 2008