Vad gör du när du inte vet?
Målet med detta kapitel är att:
- Beskriva vad du som ledare av eller medlem i ett traumateam kan göra då du hamnar i en situation då du inte vet hur du ska göra
Ibland uppstår situationer under ett traumaomhändertagande där du som teamledare eller teammedlem saknar kunskap och/eller erfarenhet kring hur en situation på bästa sätt ska hanteras. Det är fullt naturligt, ja till och med förväntat. Ingen enskild teammedlem kan allt, och det gäller naturligtvis även teamledaren.
I de situationer som uppstår när teamet behöver vägledning, eller beslut att förhålla sig till, samtidigt som teamledaren själv är osäker, finns några grundläggande strategier att förhålla sig till.
Alltid bättre med något beslut än inget beslut
Ett råd på vägen är dock följande – det är så gott som alltid bättre med ett beslut än att fastna i valet. Ett beslut kan oftast ändras senare om det visar sig vara fel, men en oförmåga att välja lämnar traumateamet på samma plats. Risken är också överhängande att väntan i sig inte för frågan framåt, utan att det svåra valet ändå sker i ett senare läge, men då till priset av förlorad tid och initiativkraft.
Dölj inte din okunskap/osäkerhet
Var medveten om att du som teamledare eller teammedlem mer eller mindre impulsivt kommer att vilja dölja din okunskap eller villrådighet inför ett team som förväntar sig att du har svaret. Låt inte den impulsen ta överhanden! Berätta istället rakt hur det ligger till, även om du kanske inte direkt använder de orden.
Börja med att förklara att du är osäker på hur man bäst löser problemet, och efterfråga istället om någon av teamets medlemmar har några förslag. Det är sannolikt att teamledarens beslutsunderlag är betydligt bättre då denne fått teamets input. Kanske väcker teamets förslag associationer till kunskap teamledaren har, men inte fick fram tidigare? Även om ingen i teamet vet, kan teamledaren fråga teamets medlemmar om hur ni kan komma vidare i frågan. Finns det någon annan att fråga utanför teamet?
Vilka konsekvenser får våra beslut?
Nästa sak att reflektera över är vilka konsekvenser ett beslut får. Vissa frågor är både svåra och får stora konsekvenser för patienten, beroende på vad ni i teamet väljer att göra. Andra frågor är visserligen svåra, men den förväntade påverkan på patienten beroende på hur teamledaren väljer är försumbar. I denna situation är konsekvenserna av att välja en suboptimal lösning små, och vikten av att komma till avslut i frågan för att undvika tidsspillan blir därmed av överordnad betydelse. Om så är fallet gäller det att bestämma sig och informera teamet om sitt beslut. Eftersom beslutet har föregåtts av en uttalad villrådighet är det viktigt att vara lyhörd för teamets reaktion på beslutet. Om teamledaren har svaga argument för sin sak bör denna lyhördhet även leda till en öppenhet att ändra sitt beslut om goda argument för detta framkommer.
Om teamet står inför ett svårt beslut med stora konsekvenser för en patient, behöver teamet under ledning av teamledaren argumentera sig fram till en handlingsplan. Genom att så tydligt som möjligt redogöra för alternativen och inhämta teamets synpunkter på detta bör en handlingsplan kunna utarbetas. En svårighet i dessa beslut är att som teamledare välja vems argument som har störst bärkraft. Här finns inga enkla vägar att välja utan beslutet kommer att baseras på teamledarens tidigare erfarenheter avseende olika yrkesroller och individer.