Utvärdering

 

Målet med detta kapitel är att:

  • Beskriva vikten av utvärdering
  • Beskriva kopplingen mellan utvärdering och lärande

 

Förmågan hos ett system att kunna upprätthålla kritiska funktioner trots störningar och förändringar i förutsättningar brukar kallas resiliens. Team som utför säkerhetskritiska uppgifter kan tränas till att använda olika aspekter av resiliens. En viktig väg framåt är att ha regelbunden träning i teamsituationer där deltagarna får öva sig i sina roller, i standardiserade operativa procedurer (SOP), samt träna tekniska och icke-tekniska färdigheter. Det kan ske genom att stanna upp efter en rutinarbetsuppgift, eller genom att arbetsplatsen organiserar scenario- eller simulatorträning av eskalerande situationer. Vid dessa tillfällen kan även arbetssätt för reflektion och lärande övas.

 

Flera olika modeller

Teamet tränas i att skapa och bibehålla en gemensam bild av situationen genom att kommunicera högt kring hur de uppfattar situationen, dela information om förändringar och göra briefing/avstämningar (reflection in action). Ett team som gör regelbundna avstämningar för att kunna planera, utvärdera och ändra sin plan har en möjlighet att tillsammans svara på oväntade händelser. Det kan också anpassa sina arbetssätt så att de resurser som finns tillgängliga används så att viktiga eller säkerhetskritiska moment genomförs trots att situationen ändrats. Efter att arbetsmomentet avslutats kan teamet lära tillsammans av hur de genomfört arbetsuppgiften och fånga framgångsrika strategier (reflection on action). Detta kan göras som utvärdering eller debriefing.

 

Briefing/avstämning

Vid briefing/avstämning kan teamet diskutera och förtydliga, så att de har en gemensam bild av arbetsuppgifter och av olika strategier, så att det kan anpassa sig till och hantera plötsliga störningar eller förändringar. Om ett tydligt och uttalat mål finns, är det möjligt för alla i teamet att veta vilka signaler som behöver övervakas för att veta att de rör sig mot målet. A-B-C-D-E-strukturen samt tydliga roller ger en gemensam bild av hur arbetet ska göras. Genom att göra regelbundna avstämningar för att gemensamt överblicka förloppet, får teamet även hjälp att sålla bland olika åtgärder så att fokus bibehålls på det viktigaste. Om teamet även kommunicerar kring när och vilka anpassningar som görs, kan de tillsammans förutse konsekvenser av alternativa lösningar och därmed agera effektivt för att undvika risker.

 

Utvärdering/debriefing

Det finns flera modeller för utvärdering/debriefing men de flesta innefattar att teamet stannar upp efter uppgiften för att gemensamt reflektera över vad som gått bra, vad som kan förbättras och hur förbättringen ska genomföras.

Det finns inga avgörande skillnader mellan utvärdering och debriefing. Dock är utvärdering ofta kortare, passar bättre under pågående arbete och/eller efter rutinmässiga situationer, och går inte lika djupt som en debriefing. Debriefing passar normalt bättre i inlärnings- och övningssammanhang, efter att en situation eller ett omhändertagande är klart, eller då särskilt utmanande situationer ska gås igenom.

Tre bra frågor

  • ”Vad gick bra och varför?”
  • ”Vad kan göras bättre nästa gång?”
  • ”Hur ska det göras bättre nästa gång?”.

Dessa tre frågor är utmärkta att använda i en kort utvärdering av en situation eller ett omhändertagande, oavsett om det har gått bra eller dåligt. Samlas så fort som möjligt efteråt. Låt den minst erfarne i teamet börja. Var noga med med att "varför" också belyses, det är nämligen svaret på den frågan som indikerar om förståelse finns. Låt frågan gå runt teamet - teamledaren svarar sist av alla. Låt därefter teamet svara på de övriga två frågorna i samma ordning. Meningen är att när det är klart, ska alla medlemmarna i teamet ha bidragit till en bild av vad som gick bra och varför, vad som kan göras bättre nästa gång, samt slutligen hur det konkret ska ske.

Bild7

Lärande och organisatoriskt minne

På en arbetsplats behövs system för organisatoriskt minne och lärande, det vill säga metoder för att förmedla och lära av det som har hänt, såväl positiva erfarenheter som misslyckanden. SOP ger alla i teamet en gemensam bild av hur arbetsmomentet ska genomföras. Om teamet vid utvärdering/debriefing inte bara utvärderar hur det gick att samarbeta kring patienten (singel-loop-lärande), utan även reflekterar över hur tillämpningen av arbetssätten fungerade så att de kan förbättras till nästa gång (dubbel-loop-lärande), kan lärande ske på såväl individ som på teamnivå. Även om det således finns en viss överlappning mellan singel-loop-lärande och dubbel-loop-lärande, kan singel-loop-lärande sägas vara mer inriktat på individen och individerna, medan dubbel-loop-lärande är mer inriktat på arbetssätt och rutiner.

Reflektionen kan även visa att en SOP inte stödjer teamets arbete på ett bra sätt, eller i värsta fall ger fel resultat.

De lärdomar och förslag till förändringar i arbetssätt som kommer fram vid teamens utvärdering/debriefing kan användas av organisationen för att genom systematiskt förbättringsarbete vidareutveckla en eller flera SOP. På så sätt kan arbetssätten fortsätta att utvecklas efterhand som nya behov uppkommer för verksamheten - ett äkta organisatoriskt lärande.

Ett traumaomhändertagande kräver såväl struktur som en förmåga till att anpassa arbetet till oväntade utmaningar eller störningar. Det behöver finnas en balans mellan att hålla sig till en plan och att kunna ändra en plan.