Målet med detta kapitel är att:
- Belysa vad situationsmedvetenhet är
- Beskriva vad en delad verklighet är och hur den kan skapas
- Beskriva varför briefing (avstämning) är viktig
- Beskriva vad tidsmedvetenhet är
Situationsmedvetenhet
Att skaffa sig och behålla koll på läget (så kallad situationsmedvetenhet) är en förutsättning för allt arbete. För att lyckas vårda en person som blivit akut svårt sjuk på ett sammanhållet och säkert sätt behöver såväl individer, team och ledningsfunktioner kollektivt skaffa sig och upprätthålla en gemensam mental modell. Denna gemensamma mentala modell ska innefatta såväl personens tillstånd, som vilken kapacitet och vilka frihetsgrader som organisationen har tillgång till för tillfället.
Delad verklighet
Som teamledare behöver du förstå och överblicka alla delar av den planerade vården, samt tillämpa logistiska färdigheter för att samordna vården så att rätt resurser används på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Din situationsmedvetenhet bygger du bland annat på att teammedlemmarna aktivt delar med sig av sin bild av situationen och av förändringar i tillstånd. På motsvarande sätt ansvarar du för att ge teammedlemmarna regelbundna uppdateringar av situationen.
Ronder, överlämningar, rapportering är alla arbetssätt som syftar till att bygga och behålla en bild av läget, vilka uppgifter som behöver lösas, vilka risker som finns, och vad som är viktigast. Kommunikation på telefon, överrapporteringar och dokumentation är viktiga redskap för att bygga och behålla en delad mental modell i en organisation där teammedlemmar träffar patienten vid olika tillfällen (Burtscher, et al).
Briefing (avstämning)
Ett bra sätt att bygga en delad bild av en situation är att teamet har en briefing (avstämning) innan arbetet börjar. Vid en briefing kan alla i teamet ta del av den anamnes som finns tillgänglig om patienten, klargöra vilka som finns i teamet, vilka uppgifter de kommer att ha och hur en initial plan för omhändertagandet ser ut.
En checklista kan här fungera som stöd för minnet så att inga viktiga moment tappas bort. Genom att gemensamt tänka framåt och dela erfarenheter kring vad som kan hända eller krångla, kan teamet bättre förbereda sig på att hantera eventuella tillstötande komplikationer.
Tidsmedvetenhet
Under arbetets gång kan en ny avstämning göras inför procedurer som till exempel att sätta en venös infart. Teamledaren kan avdela en person för uppgiften, tydliggöra att försöket får pågå högst 90 sekunder samt tydligt delegera till en person i teamet att hålla tiden. På så sätt kan teamet skydda sig mot fixeringsfel – det vill säga att man blir så fokuserad på att lösa uppgiften med infarten att man tappar tidsuppfattningen, eller att för många försök till nålsättning görs innan teamet bryter och hittar alternativa strategier.
Re-evaluering
För att bibehålla situationsmedvetenheten för hela teamet i takt med att larmet fortskrider bör regelbundna re-evalueringar göras. I samband med detta görs en förnyad bedömning och värdering av patientens status och fynden kommuniceras högt i teamet.
Ett annat sätt att samla teamets fokus är regelbundna sammanfattningar, som skiljer sig från re-evalueringen genom att inga nya bedömningar eller värderingar görs.
Båda dessa metoder är viktiga för teamets situationsmedvetenhet men är även effektiva åtgärder för att uppdatera teammedlemmar som av någon anledning ansluter senare till akutrummet.
Referenser
Burtscher MJ, et al. Team mental models and their potential to improve teamwork and safety: A review and implications for future research in healthcare. Safety Science. 2012; 50(5): 1344-1354
KONTAKT