Målet med detta kapitel är att:
- Skapa förståelse för att hur vi uppfattar och tolkar en situation beror på en rad olika faktorer
- Kort beskriva hur olika intryck av en situation påverkar hur vi agerar
- Beskriva hur faktorer som trötthet, arbetsmiljö, buller och mörker påverkar oss
Hur vi uppfattar en situation beror på flera faktorer
Hur vi uppfattar och agerar i en situation är inte bara beroende av våra kunskaper och färdigheter, utan påverkas också av en rad andra faktorer. Sjukvårdens komplexa miljö med många samtidigt pågående uppgifter kan skapa stress. Stress kan vara fysisk; trots att du jobbar hårt och springer mellan åtgärderna, hinns inte alla de antal åtgärder som en svårt sjuk patient behöver med i tid. Det kan också uppnå en kognitiv stress av att samtidigt försöka hantera och bearbeta en stor mängd information. Under ett larm samlas ett stort team i akutrummet. Om alla pratar i munnen på varandra kan den ljudnivå som uppstår hindra effektiv kommunikation, och risken finns att viktig information tappas bort.
Många samtidigt givna förslag till diagnoser eller till handläggning skapar en rörig situation för teamet - vad ska göras först? Om teamet inte aktivt arbetar med att skapa en gemensam bild av läget, och vilka åtgärder som ska prioriteras, kan det uppstå olika förväntningar på vad som behöver ske med patienten. Ett skäl till att arbeta strukturerat enligt A-B-C-D-E är att stödja teamet med en struktur, så att de åtgärder som behövs kan prioriteras och de mest kritiska problemen kan lösas först.
Faktorer som påverkar oss
Trötthet och utmattning påverkar vår förmåga att lösa problem, vår empati, men även vår skicklighet då vi utför procedurer. Studier har visat att sömnbrist påverkar förmågan till både problemlösning och att kunna utföra fysiska uppgifter lika mycket i negativ inriktning som att vara rejält berusad. Framför allt omdöme och reaktionssnabbhet påverkas av trötthet.
Någon i teamet har kanske blivit ombedd att jobba ett extra långt pass, eller tagit ett extra pass, för att täcka en lucka i bemanningen? En sådan person kan drabbas av utmattning och ha svårt att medverka på samma nivå som vanligt. Kanske är du själv i slutet på ett långt pass? Kanske finns någon i teamet som blivit så illa berörd av det som hänt patienten att hens förmåga att tänka, lösa problem och vårda patienten påverkas? Vi rår inte över alla former av reaktioner. (Flin, et al).
Som teamledare har du ett ansvar att skapa dig en bild av hur teammedlemmarna mår och upplever situationen. Du måste observera såväl patientens tillstånd som hur teamet mår. Under briefing är det viktigt att stämma av vilka som finns i rummet och om de känner sig bekväma med den roll och de uppgifter de fått. Har ni rätt förutsättningar för uppgiften? Behövs ytterligare utrustning eller kompetens i rummet?
Under arbetets gång kan du som teamledare regelbundet göra re-evalueringar för att samla teamet, och möjliggöra för alla att kunna ge och få information om hur patientens tillstånd utvecklas. Under dessa re-evalueringar kan du som teamledare även få en bild av hur stressat teamet är. Ger de ögonkontakt? Får du en tydlig och bekräftad kommunikation i rummet, eller pratar teammedlemmar i munnen på varandra? Är någon i teamet överhopad av uppgifter eller fixerad på en uppgift (Lajksjö, et al).
Referenser
Lajksjö Ö, et al. Beslutsfattande under stress. I: Larsson G och Kallenberg K. Direkt ledarskap. 2003/2006. Stockholm. Försvarsmakten.
Flin RH, et al. Safety at the sharp end: a guide to nontechnical skills. Aldershot: Ashgate Publishing Ltd; 2008
KONTAKT