SOP

Målet med detta kapitel är:

• Beskriva vad en Standardiserad Operativ Procedur (SOP) är

 

Standardiserad Operativ Procedur, förkortat SOP, är ett begrepp som vinner insteg i sjukvård. Även om vi i denna utbildning i första hand belyser SOP ur ett patientsäkerhetsperspektiv, ger ett strukturerat arbete med standardiserade procedurer förutsättningar för både bättre kvalitet och effektivitet.

Om man gör något upprepade gånger, oavsett vad det är (städa huset, slå en golfsving, baka bröd, intubera en patient eller sätta en intraosseös nål) kommer man att göra det bättre och bättre över tid. Anledningen är att man lär sig vad som fungerar bäst, hur de olika momenten bäst ska utföras och i vilken ordning de ska göras. Allt detta leder över tid till ett bättre resultat.

Om en individ har en egen SOP för någonting, är det bättre än om individen gör lite hur som helst varje gång. Finns dessutom ett system för att utvärdera och utveckla SOP, är det inte svårt att inse att resultatet i teamsammanhang blir bättre ju större gruppen som använder samma SOP är.

Om fler utförare arbetar efter samma rutin (=samma SOP), kommer enskilda individer att kunna dra fördel av erfarenheter som andra utförare gjort, förutsatt att deras erfarenheter tas tillvara och leder till att proceduren förbättras. SOP är en väsentlig förutsättning för att kunna bedriva ett strukturerat säkerhetsarbete.

En SOP kan omfatta saker som arbetsfördelning, standardisering av arbetsmoment, de olika momentens ordningsföljd, men även kommunikation. Det kan te sig självklart att ett team som arbetar med säkerhetskritiska arbetsuppgifter redan i förväg är överens om terminologi vid kommunikation, och att alla vet vad man menar när man använder olika termer och uttryck. Tyvärr ses dock allt för ofta att man egentligen diskuterar vad man egentligen menar. Exempel på detta är: ”men jag trodde du menade” eller ”när du säger alla, menar du då ...?”.

 

SOP i larmsammanhang

Akutsjukvård behöver fungera dygnet runt, och detta innebär att många olika medarbetare bemannar viktiga funktioner. Ändå behöver ett team snabbt kunna hitta sina roller och samarbeta effektivt. För att underlätta detta måste det finnas standardiserade förhållningssätt som medlemmar i ett larmteam känner förtroende för och därmed följer.

En bärande strategi för bra teamarbete i akuta situationer är att följa i förväg överenskomna arbetssätt, SOP. Dessa blir en gemensam utgångspunkt som skapar stabilitet i systemet trots att enskilda teammedlemmar kan växla.

SOP innebär inte att det enbart finns ett enda sätt att lösa alla arbetsuppgifter i alla tänkbara situationer, utan är snarare ett ramverk utifrån vilket teamet kan ta sig an uppgifter. Beslut rörande patienters vård kan och ska aldrig helt standardiseras, men en arbetsplats kan ha en SOP för hur en tydlig och bra rapport ska ges, en avstämning ska göras, vilka punkter som inte får hoppas över, och vilka som ska vara med vid en sådan avstämning et cetera. Flera företeelser i vår larmvardag utgör exempel på SOP (se bild).

 

 

En tydlig och välkänd SOP inom trauma och annan larmsjukvård är A-B-C-D-E-algoritmen. A-B-C-D-E ger struktur åt det akuta omhändertagandet genom att det både är ett beslutsstöd för att prioritera mellan olika livshotande symtom, men ger också ett team en gemensam struktur att kommunicera kring.

En checklista kan vara ett viktigt hjälpmedel i en SOP. En checklista kan även stödja teammedlemmars samarbete och påminna om säkerhetskritiska moment före, under och efter ett larmomhändertagande. Det är centralt i checklistan att teamet tydliggör roller och uppgifter samt att teamets medlemmar sammanfattar uppgifter de ska utföra. Vidare att teamet belyser eventuella risker som måste beaktas och tar fram en gemensam strategi för hur kända problem kan upptäckas och hanteras. Vid en briefing har alla i teamet en möjlighet att komma till tals och aktivt kommunicera det de ser eller bedömer.

SOP kan designas på olika sätt. A-B-C-D-E-strukturen är stöd för teamet i att bedöma, åtgärda och utvärdera livsuppehållande åtgärder samtidigt som de undersöker patienten. Som SOP säkrar A-B-C-D-E-strukturen att de mest kritiska symtomen åtgärdas först, men är i övrigt öppen i hur teamet samarbetar.

Om en SOP även innefattar struktur kring arbetsfördelning och kommunikation underlättar det för teamet att skapa och behålla en gemensam bild av situationen, dela information om förändringar och göra avstämningar. Ett team som gör regelbundna utvärderingar har möjlighet att tillsammans svara på oväntade händelser och anpassa sina arbetssätt, trots att situationen kan ha förändrats. Efter att ett arbetsmoment har avslutats kan teamet tillsammans lära av hur de genomfört arbetsuppgifterna och fånga framgångsrika strategier. En förutsättning för att SOP ska kunna utvecklas är dock att gjorda erfarenheter på ett strukturerat sätt matas tillbaka i systemet, så att de kan evalueras och beaktas inför revideringar av SOP.

SOP underlättar även skapandet av en gemensam bild av acceptabel praxis. Om en arbetsuppgift i en pressad situation utförs på ett annat sätt än enligt SOP, blir det tydligt att det skett ett avsteg från hur uppgiften normalt ska göras. Det blir då också lättare för teamets medlemmar att säga ifrån om de upplever att arbetet avviker från SOP. SOP möjliggör alltså att medvetna avsteg kan göras om situationen så kräver, men att då också identifiera de risker som uppstår. Avsteg från en SOP kan i sig vara en signal för teamet att en avstämning krävs för att säkra att inget viktigt missas.