Målet med detta kapitel är att:
- I olika korta filmsekvenser visa på de delar av CRM som fokuserar på god kommunikation, strukturerad arbetsmetodik, tydligt ledarskap, situationsmedvetenhet och allas delaktighet i praktiskt arbete med en traumapatient
Nedan finns ett antal korta klipp som illustrerar delar av CRM och hur de i praktiken kan se ut. Längst ner på sidan finns 2 fullständiga scenarier, ett med en otydlig teamledare och ett med en tydlig teamledare.
Observera att filmerna inte ska användas för att visa någon slags "idealiskt omhändertagande" av traumapatienter. De är helt och hållet inspelade för att illustrera olika aspekter av teamarbete och CRM.
1. Sign-in och presentation
Om teamet samlas innan patienten anländer ges en möjlighet att lägga grunden för en god kommunikationsmiljö, förbereda mottagandet och planera för det initiala omhändertagandet.
Detta möjliggörs när:
- Teamet verifierar att all nödvändig utrustning finns lätt tillgänglig
- Teamet skapar en gemensam bild av situationen
- Alla teammedlemmar presenteras
- Teamledaren lyfter frågan huruvida ytterligare resurser behövs
- Teamledaren och teamet ”tänker högt” kring hur fallet ska hanteras och vad som är viktigt
- Teamledaren förmedlar en plan för initialt omhändertagande
- Teamledaren uppmanar aktivt övriga medlemmar att komma med synpunkter
Tänk på att:
- Namnskyltarna anger de olika funktionerna, men är svårlästa på håll. Detta kan enkelt korrigeras genom att funktionen skrivs ut med större bokstäver
- I detta scenario kommer patienten att presenteras före teamets presentation av sig själva. Generellt är det bättre att först ge teamet chansen att presentera sig. Teamet får då klart för sig vilka som närvarar vid genomgång av patienten.
2. Re-evaluering
Återkommande re-evalueringar enligt A-B-C-D-E hjälper teamet att bygga upp och upprätthålla en gemensam bild av vad som händer, hur situationen utvecklas samt ökar chansen att teamet behåller sin situationsmedvetenhet. Observera att re-evaluering innebär att situationen utvärderas på nytt, inte bara att senast kända fakta upprepas.
- Den SOP som utgörs av ATLS hjälper teamet att prioritera i vilken ordning saker ska undersökas och åtgärdas
- Teammedlemmar som varit upptagna eller fokuserade på en uppgift får genom re-evaluering möjlighet att komma tillbaka in i situationen
Tänk på att:
- Re-evalueringen ska innehålla samtliga delar av ATLS-konceptet, det vill säga A-B-C-D-E
- Frågan om och när en re-evaluering ska utföras kräver timing från teamledaren. Om den görs vid fel tillfälle kan det bli ett störande moment, men rädslan att störa får aldrig vara en ursäkt för att inte göra en re-evaluering
- För att undvika så kallad priming i samband med re-evaluering bör teamledaren vara försiktig med att för tidigt delge sina tankar kring patientens status. Priming innebär att man som ledare och auktoritet i rummet ”färgar” deltagarnas tankar, vilket kan innebära att värdefull information missas
3. Briefing inför transport
De CRM-principer som ses i filmklippet är:
- Inför transport gör teamledaren en re-evaluering för att stämma av med teamet att patienten är stabil nog för att transportera. Observera att re-evaluering innebär att situationen utvärderas på nytt, inte bara att senast kända fakta upprepas!
- Teamledaren sammanfattar tillsammans med hela teamet situationen.
- Teamledaren förmedlar och stämmer av med teamet planering för kommande uppgifter.
Tänkbara områden att förbättra:
- Om teamledaren inleder med att ”Inför transport” finns risken att teamet anpassar sina bedömningar till att detta ska ske (så kallad "priming"), snarare än att ge en mer objektiv bedömning om patientens tillstånd tillåter transport.
- Re-evaluering sker i denna film inför transport till röntgenavdelning. Det kan vara riskabelt att göra detta då patienten redan är inpackad och klar för transport, men det kan i en tidskritisk situation ändå vara bättre att göra det, än att inte göra något alls.
- En form av re-evaluering som teamledaren kunde ha valt är att fråga teamet: "Inför transport till röntgenavdelning, är det något mer vi bör göra?"
4. Closed loop
Tydlig kommunikation där closed loop tillämpas minskar risken för missförstånd då viktig information förmedlas.
- Closed loop ger teamets medlemmar en chans att höra och förstå vad som händer rörande viktiga moment, givande av läkemedel et cetera
- Även dokumenterande sjuksköterska bekräftar givna läkemedel och doser, vilket ökar chansen att det blir rätt dokumenterat
Tänk på att:
- Bekräfta inte bara läkemedlets namn, utan även dosering och administrationssätt. Detta är särskilt viktigt om patienter i olika åldrar tas omhand. Exempelvis finns för barn inga standarddoser
5. Re-evaluering inför intubation
Genom att teamledaren initierar en briefing möjliggörs och skapas en gemensam bild av situationen och patientens tillstånd inför intubation.
- Teamledaren förmedlar och stämmer av planen med teamet inför kommande uppgifter
- Teamledaren ger aktivt möjlighet för frågor
6. Otydlig teamledare
Vid avsaknad av ett tydligt ledarskap kommer teamet ändå att - efter bästa förmåga - försöka lösa sin uppgift. När ingen ny medlem av teamet träder fram och tar hela ledarrollen är det lätt att teamet delar upp sig i mindre grupper. Detta kan i och för sig, som i denna film, leda till att alla moment blir gjorda. Dock finns ingen i teamet som har en helhetsbild.
Jämför gärna med hur det ser ut i filmen Traumateamledare - tydlig!
7. Tydlig teamledare
I denna film är teamledaren tydlig och håller ihop teamarbetet hela vägen från ankomst till avtransport av patienten. Med en teamledare som behåller sitt operativa ledarskap, och inte jobbar direkt med patienten, skapas en möjlighet att få överblick av vad som sker i rummet. Genom att undersökande läkare kontinuerligt rapporterar sina fynd kan teamet skapa en gemensam bild av situationen och underlätta för teamledaren att göra en re-evaluering vid lämpliga tillfällen.
Jämför gärna med hur det ser ut i filmen Traumateamledare - otydlig!
KONTAKT