Målet med detta kapitel är att:
- Beskriva hur debriefing i praktiken kan gå till
Debriefing är idag en viktig och naturlig del inom de flesta övningsverksamheter i sjukvård. Det finns i ämnet mycket att läsa och förkovra sig inom, och flera olika strukturer och teorier att luta sig mot. Det viktiga är att man som övningsledare använder sig av ett upplägg som ger en tydlig struktur för deltagarna, och hjälper gruppen att uppnå sina övningsmål. Det finns inga avgörande skillnader mellan utvärdering och debriefing. Dock är utvärdering ofta kortare, passar bättre under pågående arbete och/eller efter rutinmässiga situationer, och går inte lika djupt som en debriefing. Debriefing passar normalt bättre i inlärnings- och övningssammanhang, eller då särskilt utmanande situationer ska gås igenom.
Tre olika faser
Ett debriefing-upplägg kan baseras på olika många faser, men innehållet är i stort detsamma oavsett vilken modell ni väljer att använda. Upplägget bör innehålla en reaktionsfas, en förståelsefas och en summeringsfas. Utan hjälp och styrning tenderar de flesta grupper att lägga mycket fokus i reaktionsfasen. Det är övningsledarens uppgift att hjälpa gruppen vidare till, och genom, de övriga faserna.
Rätt förutsättningar
Innan debriefingen startar är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för en givande övning med efterföljande debriefing. Detta förberedande arbete kan delas in i två delar, "debrief prep" och "pre-brief". Under "debrief prep" ingår förberedelser innan övningen börjar, i form av logistik, lokaler och möblering av de utrymmen som kommer att användas vid både övning och debriefing. Möbleringen bör sträva mot att undvika uppdelning i olika grupperingar och en känsla av ”vi mot dem”. Lämpligast är en cirkel- eller u-formad uppställning av stolar. Under "pre-brief" tydliggörs syftet med övningen för deltagarna och övningsförutsättningarna, samt roller och förväntningar. Här klargörs även rutin kring sekretess, det vill säga att det som sägs och görs under övningen stannar hos deltagarna. När övningen sedan är genomförd är det viktigt att övningsledaren pratar sig samman med eventuell facilitator eller annan person som deltagit i genomförandet av övningen, detta för att få en komplett bild och bryta ut de punkter som kommer vara huvudfokus under debriefingen.
Reaktionsfas
Reaktionsfasen inleds gärna med hjälp av generella eller större frågor som ”Hur gick det?” eller ”Hur kändes det?” Här får man en uppfattning om vilka områden deltagarna vill ta upp, och hur deltagarna uppfattat genomförandet av övningen. Nästa steg brukar innebära en genomgång av förutsättningarna då övningen inleddes, vilka som var på plats, vad var det för typ av patient, och vilka de inledande åtgärderna var. Efter detta rullar diskussionen ofta på. Som övningsledare gäller det att se till att alla kommer till tals, och att gruppen inte ”fastnar” vid något moment i reflektionen.
Förståelsefas
Då detta är gjort går man över i förståelsefasen. Be gruppen identifiera några områden att belysa. Det brukar vara bäst att inleda med medicinska (tekniska) områden, och därefter gå över på icke-tekniska färdigheter som kommunikation och ledarskap. Fokus ska alltid vara på beteenden och inte personligheter.
Det är viktigt att man är överens i gruppen om ett antal punkter att fokusera på, annars rinner diskussionen ofta iväg och drar ut på tiden. Genom att involvera hela gruppen blir det lättare att ändra fokus vid behov och öka den gemensamma förståelsen och bilden av den genomförda övningen. Det är viktigt att vara flexibel och låta deltagarna styra innehållet i diskussionen, men även att gå in och bryta om diskussionen glider ifrån de punkter man gemensamt beslutat fokusera på.
Summeringsfas
Efter detta är det dags för summeringsfasen. Här är det bra att använda sig av följande tre frågor ”Vad gick bra och varför?”, ”Vad kan göras bättre nästa gång?” och ”Hur ska det göras bättre nästa gång?”.
Avsluta genom en summering kopplad till syftet med övningen.
För en fördjupning ämnet och förslag till olika modeller för debriefing hänvisas till:
- Plus/Delta Debriefing
- Modified Plus Delta (Miller)
- TeamSTEPPS – Debrief checklist
- DIMS – Dansk Institut for Medicinsk Simulation
- KlinSim - Svensk förening för klinisk träning och medicinsk simulering
Referenser
Fanning RM, et al. The role of debriefing in Simulation-based healthcare. Simulation in healthcare. 2007; 2(2): 115-125
Arafeh JMR, et al. Debriefing in simulated-based learning. Facilitating a reflective discussion. Journal of perinatal and neonatal nursing. 2010; 24(4): 302-309
Pendleton D, et al. The Consultation: an Approach to Learning and teaching. 1984. Oxford University Press, Oxford
KONTAKT